Debatter om konsumtion

Fördjupa debatten om konsumtionssamhället

Att media och reklam styr våra konsumtionsvanor är det väl ingen längre som betvivlar. Men det är olyckligt att debatten runt loggor på rätt attribut, framför allt för de yngre, mest har kommit att handla om just konsumtionen. Utan att titta lite mer på bakomliggande problem.

En trend, vad den än tar sig för uttryck, är alltid en spegling av ett behov i samhället. Intresset borde fokuseras på de djupt liggande orsakerna till varför vi i dagsläget, som enskilda individer, har så stort behov att just konsumera. Framför allt som de flesta tycks vara överens om att det inte leder till någon större lycka. Och för många dessutom handlar om att, förr eller senare, hamna i ekonomisk knipa. Redan i dag ligger många unga registrerade med betalningsanmärkningar på grund av sina teknikunder till mobiltelefoner. Något som kan komma att belasta deras förmåga att bygga ett värdigt liv.

Hysteri

Konsumtion i förhållande till ekonomisk tillväxt är ingen ny företeelse, men den hysteri vi ser i dag har definitivt vuxit fram under senare delen av efterkrigstiden. Och vad säger det egentligen om vårt samhälle och dess medborgare, annat än att många fått

  • debatter om konsumtion

    • Konsumtionen räddar välfärden och klimatet

    Replik från Svensk handel om ”köphetsen” under Black Week

    Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

    Publicerad

    REPLIK. Debatten inför Black Friday, om att det är ”konsumtionssamhället” som är roten till klimatkrisen är felaktig. Ofta beskriver kritikerna det som ett samhälle där människor ”överkonsumerar” på ett sätt som i förlängningen leder till en ekologisk katastrof.

    Vad kritikerna däremot sällan eller aldrig behöver svara på är vilka konsekvenserna blir av dessa idéer. Nämligen en ekonomisk katastrof. Att vara motståndare till konsumtion och samtidigt förespråkare för en välutbyggd välfärdsstat är helt enkelt inte förenliga ståndpunkter.

    När konsumtionskritiken kommer som ett brev på posten brukar de tusentals jobb som skapas under sällan nämnas. Inte heller de skatteintäkter som levereras till staten och som är avgörande för den svenska välfärden.

    Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Den samlade kommunsektorn dras med mångmiljardförluster och tvingas till nedskärningar trots att behoven är stör

    @misc{, abstract = {{Denna undersökning ämnar undersöka hur enstaka protest mot ett företags socialt ohållbara arbetsvillkor framställs av anställda, influencers, följare och journalister i media och skapar en samtal om konsumentmakt i ett samtid präglad av ett socialt hållbar konsumtion. inom den samtida debatten ifall en socialt hållbar konsumtion växer ett diskurs ifall etisk konsumtion, det önskar säga för att enskilda individer kan producera ett förbättrad samhälle genom medvetna omröstning på marknaden. Det betyder att konsumenter ställer allt högre krav på registrerade namn och varor som dem konsumerar. Studien utgår ifrån en uppmärksammad bojkott mot det svenska modeföretaget Nakd. Flera aktörer såsom influencers, konsumenter samt journalister deltar i kritikstormen genom för att belysa bojkotten från olika perspektiv inom media. detta är inom samspelet mellan aktörerna oss kan söka förståelse ifall hur dem agerar inom förhållande mot kritik mot socialt ohållbara arbetsvillkor samt uttrycker konsumentmakt.  Studien utgår från enstaka kvalitativ innehållsanalys som forskningsmetod. Urvalet består av föremål eller textstycken från nyhets-och kvällstidningar samt två inlägg på Instagram och en från bloggforumet ‘Bloggbevakning’ tillsammans med tillhörande kommentarsfält.