Skådespelare oisin cantwell
Oisín Cantwell
Oisín[a]Olof Cantwell, född 29 maj i London, är en svensk reporter och nyhetskrönikör på Aftonbladet. Han bevakar bland annat rättsfrågor och politik, och har rapporterat från valrörelser och krigshärdar.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Cantwell föddes i London med en irländsk far och svensk mor,[1] och flyttade till Sverige som sexåring. Han har en med litteraturvetenskap som huvudämne och har gått Poppius journalistskola.
Cantwell har arbetat på Aftonbladet sedan mitten av talet och dessförinnan på bland annat Sundsvalls Tidning, Moderna Tider och Sveriges Radio. Hösten släpptes ett urval av hans kolumner i boken Brott och Straff, utgiven på Sjösala förlag.
År fick Cantwell Advokatsamfundets journalistpris.[2] Han erhöll Publicistklubbens utmärkelse Guldpennan [3] Han utsågs till årets stilist av tidningen Journalistens [4] Han vann Stora journalistpriset i kategorin årets röst [5][6]
Kontroverser
[redigera | redigera wikitext]Cantwell framförde i en kolumn år i Aftonbladet kritik mot åklagare Agnetha Hilding Qvarnström i ett mål gällande två individers planer på ett attentat mot Lars Vilks. Cantwell menade at
Polis, advokat samt flygkapten misstänkta i miljonhärva
Fem syskon existerar misstänkta på grund av exakt identisk brott.
Men åklagare lade ner utredningen mot en från dem - som existerar polis.
En polis, en advokat, en flygkapten, en apotekare och ett banktjänsteman.
De tre bröderna samt två systrarna misstänks äga lurat mot sig 30 miljoner inom en assistanshärva.
Redan de inblandades yrken utför detta ärende kriminologiskt udda, men fallet är dessvärre märkligt även i andra aspekter.
Jag skriver dessvärre, då Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i går tvingades sätta ner foten och rädda rättsvårdande myndigheter från ett pinsamhet liksom sannolikt ägde lett mot sargat tillit i allmänhetens ögon.
Men låt mig ta denna komplicerade historia ifrån början.
Den 3 oktober gjorde kommunen ett polisanmälan angående grovt bedrägeri mot fem syskon vilket sedan påstods ha fuskat med sin pappas assistans.
Ett bedrägeri vilket ska äga omfattat 30 miljoner kronor och liksom möjligen existerar förklaringen mot att barnen kunde ta sig igenom långa utbildningar utan för att i efterhand tyngas från saftiga studielån.
Utredningen mot fyra av bröder och systrar sköttes från Ekobrottsmyndigheten. dock då den femte plats polis inleddes en separat förundersökning
Domstolarna imponerar inte
Berättelsen om sjuåringen som felaktigt pekades ut som sexförbrytare handlar inte bara om socialtjänstens katastrofala misstag.
Förvirringen i domstolarna inger inte förtroende.
”Adam och övergreppen” är public service när public service är som bäst.
Uppdrag gransknings reportrar Katia Wagner och Ali Fegan skildrar vad som utan överdrift går att beskriva som en byråkratisk mardröm.
Adam, som i verkligheten heter någonting annat, var sju år och hade just börjat skolan då hans mamma påstod att pappan hade förgripit sig på honom.
Efter några månaders utredning lades anklagelserna ner, det fanns ingen anledning att ”anta att brott hade begåtts”. Men socialtjänsten gav inte upp utan började med benäget bistånd av mamman att hävda att pojken begått övergrepp på sina yngre halvsyskon.
Under de följande nästan fyra åren fick Adam inte träffa sin pappa, han tvångsvårdades, ett tag på HVB-hem, några år i familjehem, han punktmarkerades i skolan och fick inte umgås med de andra barnen.
”Det känns som att mitt hjärta är trasigt”, anförtrodde pojken vid något tillfällen en vuxen.
Men så småningom tog en annan socialsekreterare över ärendet o