Lag om borgen
Borgen
Borgen innebär att en fysisk person eller en juridisk person, åtar sig ekonomisktansvar för någon annan, ofta betecknad gäldenären.
Åtagandet riktar sig mot borgenären. Ett löfte till gäldenären att teckna borgen är inget borgensåtagande.
Ansvaret innebär oftast betalning men det kan också omfatta fullgörelse av något annat slag till exempel fullgörelse av ett avtal eller en entreprenad.
Borgensansvaret är inte självständigt utan är en form av sidoförpliktelse till huvudförbindelsen för vilken borgen tecknats. Borgen är vanligast vid så kallat penninglån – av juristerna betecknade försträckning – vilket oftast är ett lån i bank eller av annat kreditinstitut. Borgen kan tecknas för alla typer av avtal, som hyresavtal eller fullföljande av ett avtal eller en entreprenad.
De viktigaste reglerna om borgen finns i 10 kap 8 § Handelsbalken och följande paragrafer.
I lagtexten betecknas borgensmannen gammalmodigt som löftesman. Det modernare ordet borgensman är att föredra. Det gäller bara att hålla isär begreppen och inte kalla honom borgenär.
Borgensavtal
Vad är ett borgensavtal?
Ett borgensavtal innebär att en fysisk person, d.v.s. privatperson, eller en juridisk person, d.v.s. företag, åtar sig att betala en annan persons skuld vid en situation där denne inte längre kan betala själv. Ett borgensåtagande innebär alltså en säkerhet för återbetalning av en skuld.
Att åta sig att betala annans skuld då denne inte kan betala tillbaka själv kallas att gå i borgen och den som går i borgen kallas för borgensman. Borgensmannen blir först betalningsskyldig då det är konstaterat att låntagaren inte själv kan betala. En borgensman ökar kreditvärdigheten av den som ska ta ett lån och medför därför bättre lånevillkor. I vissa fall är det vidare ett borgensåtagande som medför att ett lån blir beviljat.
Även om ett borgensåtagande medför positiva konsekvenser för låntagaren bör det noga tänkas över av borgensmannen då det innebär en stor risk. Kan låntagaren inte betala tillbaka är borgensmannen skyldig att betala som om det vore sin egen skuld.
Vad finns det för olika typer av borgen?
Det finns två olika typer av borgen, enkel borgen och proprieborgen. Dessa skiljer sig gällande när borgensmannen bli Utgången i fallet blev alltså att garantigivaren fick svara för en mycket stort belopp. detta var utrett att garantigivaren inte ägde någon chans att erlägga ens ett bråkdel från beloppet, dock trots detta ansågs alltså inte jämkning kunna komma ifråga. Fallet kan jämföras med detta svenska fallet NJA s. 44 (Vilgot Johansson) Kravet i anledning av borgensåtagandet kom för att gälla miljoner kronor. inom både domstol på första nivån och hovrätt yrkade borgensmannen på jämkning med stöd av 36 § AvtL, men detta yrkande frånfölls i Högsta domstolen. Tingsrätten biföll delvis jämkningsyrkandet samt ålade borgensmannen att erlägga 3 miljoner kronor. Hovrätten ansåg ej jämkning behärska komma ifråga och ålade borgensmannen för att betala fullt belopp. Hovrätten motiverade denna ståndpunkt tillsammans med att borgensmannen med sin kännedom angående branschen ägde väl därför stor tillfälle att värdera riskerna, för att han ej intagit ett underlägsen ställning gentemot borgenären och för att han fullt ut bör ha begripet de ekonomiska verkningarna från att borgensåtagandet skulle behöva tas inom anspråk. ej heller senare omständigheter kunde grunda ett jämkning från borgensmannens åtagande Som en sista modell på för att även oväntat stora åtaganden inte jä