Forskningen måste vara dagen i skolan sundsvall
Skolan sägs ofta vara inom kris samt debatten ifall skolan går het. bedömning eller inte? Auktoritära lärare, eller inte? Och hur ska lärarutbildningen utformas?
Professor Andreas Fejes, såsom tillsammans tillsammans med professor Magnus Dahlstedt är redaktör för boken, ser ett antal problem tillsammans den argumentation som förs om skolan.
– Det behövs en mer nyanserad samtal om komplexiteten i skolans problem. Debatten är ofta polariserad samt man pratar i begrepp av ”antingen eller”. detta förekommer också att debattörer påstår sig stå på vetenskaplig bas, men inom själva verket väljer russinen ur kakan och pekar på ett utvald forskning som passar de egna syftena, säger Andreas Fejes, professor inom vuxenpedagogik nära institutionen för beteendevetenskap samt lärande, Linköpings universitet.
Utifrån sin roll som vetenskapsman saknar Andreas Fejes den vetenskapliga grunden i debatten om skolan. Han anser att istället för uppgifter så styr känslor samt erfarenheter debatten. Det plats i bristen på vetenskaplighet som idén till ett boken föddes.
Skolelever ska hjälpa forskare att tolka budskapen i skolmiljön
Vilka budskap syns på väggarna i svenska skolor? Vem riktar de sig till och vem står som avsändare? Det ska skolelever och lärare hjälpa forskare att undersöka i projektet Vad säger skolans väggar, ForskarFredags massexperiment
Alla barn i Sverige möts och vistas i skolan, och skolmiljön är en helt central plats i unga människors liv. Förutom att ge elever ämneskunskaper ska skolan erbjuda barn inflytande över sitt lärande. Skolans värdegrund och uppdrag trycker också på att utbildningen ska präglas av respekt för människors olikheter och ge eleverna förståelse för värdet av kulturell mångfald. Skolan har både möjlighet och ansvar att stärka förmågor hos eleverna som berör demokrati, normer, värden, rättigheter och skyldigheter.
Skolans miljö är också fylld av språkliga och visuella meddelanden. I medborgarforskningsprojektet Vad säger skolans väggar kommer lärare och skolklasser från låg- och högstadiet under att hjälpa forskare att undersöka på vilket sätt – och i vilken grad – det demokratiska uppdraget manifesteras via de skyltar, lappar och meddelanden som finns på väggarna i klassrum, korridorer
Tre forskare som vill förändra skolan
För att förbättra skolmiljön måste man ut i verkligheten. Här är tre forskare som gör fältstudier i skolans värld.
”Utomhus rörde sig barnen mer”
Daniel Berglind, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Forskar om: Hur man får barn att röra sig i skola och förskola.
Målbild i skolan: Att man jobbar på strukturell policynivå – för att nå alla barn.
”Det mesta tyder på att ganska få barn rör sig enligt gällande rekommendationer. Vi vet också att barn blir mer och mer inaktiva ju äldre de blir. Hur vi rör oss som barn – och vad vi stoppar in i munnen – kommer att påverka hälsan senare i livet. Att få in mer aktivitet redan i förskolan är därför viktigt, eftersom man bygger in bra vanor tidigt då. Nyligen hängde jag och min forskargrupp mätare på ett antal barn på 30 förskolor och kunde se att en timme utomhus gav dubbelt så mycket aktivitet som en timme inomhus. Vi såg också att barnen var ute och rörde sig mer om de hade en stor utegård, men också om det fanns en policy för utomhusvistelse. En del nya förskolor har ju väldigt små utegårdar och det kan vara svårt att bygga om sin gård. Men att skaf