Alla olika stånden

 

Före

När är kapabel man prata om en "riksdagsmöte"? Historikern Herman Schück har ställt upp några villkor:

&#; Församlingen skall företräda hela riket; även dem delar såsom ligger långt bort från den ställe där riksdagen hålls skall vara representerade.

&#; Alla samhällsgrupper som kunna betraktas såsom socialt fria - utan "herre samt husbonde" över sig - skall existera företrädda. Detta gäller även bönderna - ett för den svenska representationen unikt inslag.

&#; dem olika grupperna skall fungera självständigt vilket "stånd" alternativt "hus" så att ej vissa deltar i beslut, andra endast instämmer.

&#; Församlingen skall äga en kompetens och enstaka kontinuitet som gör detta nödvändigt för att sammankalla den någorlunda regelbundet och ta viss hänsyn till dess hållning; mötets uppgifter skall inte endast vara för att skapa uppslutning kring ett regering alternativt kung utan också bestå i för att besluta ifall skatter samt lagar samt - ytterst - för att ta ställning till

Riksdagens historia, Sverige

Copyright © Hans Högman

Ståndsriksdagen

Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer) var från början av talet det officiella namnet på riksdagen som institution i åndsriksdagen bildades under talet och existerade fram till representationsreformen riksdagen var indelad i fyra stånd: •Adel •Präster•Borgare •BönderDessa sammanträdde och röstade var för sig, men sammanhölls av Konungen. Ståndens sammanträden, så kallade riksdagar, varade i början endast under några veckor och det kunde gå många år mellan riksdagarna. År bestämdes att riksdag skulle hållas vart tredje år och riksdagarna blev allt längre. Under Frihetstiden (–) hölls mycket långa riksdagar. Från hölls riksdag enbart vart femte år men höjdes frekvensen åter till vart tredje år.

Ridderskapet och adeln

Det stånd som först organiserades, var adeln genom års riddarhusordning. Den innehöll en skyldighet för varje adelsman att infinna sig vid riksdagarna, en skyldighet som adeln – periodvis lyckats få utbytt mot sändande av representanter, men i överläggningar och beslut på Riddarhuset skulle endast en av var släkt vald huvudman få delta. Sinsemellan skulle släkterna i

Demokratins utveckling i Sverige

–

Värnplikt införs för män

Allmän värnplikt införs för män mellan 18 och 47 år. De som vill att alla män ska få rösta börjar använda orden: "En man – en röst – ett gevär". Många tycker att om staten kräver att alla män ska göra värnplikt, ska de också ha rätt att rösta.

Storstrejk för att alla ska få rösta

I mitten av maj strejkar över personer för att få rösta. Om man riskerar sitt liv för landet ska man också ha rösträtt, anser de som kräver allmän rösträtt för män. 

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas

I början av seklet läggs ett förslag fram i riksdagen som föreslår att gifta män ska ha två röster – en för sig själva och en för sin fru. Riksdagsman Carl Lindhagen svarar med att kvinnor borde ha en egen röst men det förslaget röstas ner. Förslaget att gifta män ska ha två röster provocerar och är en anledning till att den organiserade kampen för den kvinnliga rösträtten startar.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, kämpar för en enda sak: rösträtt för kvinnor, och föreningen är endast öppen för kvinnor. Medlemmarna anser att männen inte gör tillräckligt för kvinnors politiska rättighete

  • alla olika stånden