Arbetsrätt och arbetsmiljö

Rättigheter och skyldigheter

Dina rättigheter

Anställningsavtal

Du äger rätt mot ett på papper eller digitalt anställningsavtal. Avtalet ska innehålla

  • arbetsgivarens namn samt organisationsnummer
  • ditt namn och personnummer
  • anställningens längd tillsammans med datum både för uppstart och slut
  • om din position är heltid, deltid alternativt endast nära behov
  • vad ni ska erhålla för lön
  • vilka arbetsuppgifter ni ska ha
  • vad du äger för yrkesbenämning.

Olika anställningsformer

Arbetstider

Det existerar arbetsgivaren likt bestämmer vilka arbetstider vilket gäller. vid vissa arbetsplatser registrerar ni din arbetstid. På flera kontor existerar det vanligt med således kallad anpassningsbar arbetstid. anpassningsbar arbetstid existerar styrd från arbetsplatsens lokala avtal alternativt att arbetsgivaren formellt äger informerat ifall det.

Det finns även enstaka arbetstidslag tillsammans med regler angående hur många du får arbeta per dygn, per vecka samt per år.

Arbetstidslagen ()

Arbetsschema

Med ett arbetsschema är detta överenskommet vilka dagar samt tider ni ska jobba. Om ett chef ej vill för att du jobbar en dygn och tidsperiod som står i ditt schema måste arbetsgivaren ändå betala ut lön mot dig på grund av tiden såsom ni avtalat.

Arbetsmiljö

Det är din arbetsgivare såsom har huvudansvaret för arbetsmiljön s

  • arbetsrätt och arbetsmiljö

    • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö

    Kategori

    Bild: Pixabay

    Under talet genomgick den svenska arbetsmarknaden två stora strukturförändringar: från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och därefter till ett informations- och tjänstesamhälle.

    I det här avsnittet tittar vi på hur den svenska arbetsmarknaden har vuxit fram och hur den är utformad. Här förklaras också hur den svenska arbetsrätten ser ut och på vilka sätt man arbetar med att stärka arbetsmiljön i Sverige.

    Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

    Den svenska arbetsmarknadens utveckling

    Sverige har sedan slutet av talet gått från att ha varit ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle och därefter ett globaliserat tjänstesamhälle. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått vad som skulle kunna kallas för två stora strukturomvandlingar sedan talets slut. Den industriella revolutionen som tog sin början i Storbritannien spred sig till Sverige och bidrog till att landet industrialiserades relativt snabbt med början under talet. Sverige är ett land med rika naturtillgångar vilket bidrog till att påskynda industrialiseringen.

    I det här avsnittet tittar vi

    Vissa regler i lagarna kan ersättas och kompletteras av kollektivavtal , till exempel reglerna om arbetstid. Sådana regler kallas för dispositiva. Det finns även tvingande lagregler som alltid gäller och som inte går att avtala bort. 

    Arbetsmiljölagen (AML)

    Sveriges arbetsmiljölagar finns för att människor ska ha en bra arbetsmiljö och inte skada sig eller bli sjuka av arbetet. Förutom lagar finns även mer detaljerade regler och avtal för att få en bra och säker arbetsmiljö. På arbetsplatser kan det dessutom finnas arbetsmiljöombud ( skyddsombud ) som har särskild koll på arbetsmiljöreglerna.

    Arbetstidslagen (ATL)

    I arbetstidslagen står det bland annat hur mycket du får arbeta per dygn och per vecka och hur mycket övertid du får arbeta per år. Den tar också upp vilka raster och pauser du har rätt till, vad som gäller för nattvila samt för jourtid och beredskap. Lagen säger ingenting om lön och annan ersättning, utan det bestäms i kollektivavtalen. I en del av Unionens kollektivavtal har man kommit överens om ett  arbetstidsavtal som ersätter eller kompletterar arbetstidslagen .

    Diskrimineringslagen

    Diskrimineringslagen finns för att människor inte