Stegljud i trähus

”Inga akustikproblem träkonstruktioner i limträ”. Uppfattningen att trä- och limträkonstruktioner får problem med störande ljud är en myt, det visar både forskning och praktisk erfarenhet.

Ändå lever myten kvar.

− Tvärtom kan akustiken i trähus upplevas mjukare och behagligare än i hus med andra konstruktionsmaterial, säger Johan Fröbel, chef teknik och distribution på branschorganisationen Svenskt Trä.

Föreställningen att byggnader med trä- och limträkonstruktion kan ha problem med akustiken, bland annat stegljud, är seglivad. Det visar även en marknadsundersökning med byggbranschen som Svenskt Trä gjort.

Pontus Thorsson, akustikkonsult på Akustikverkstan AB och forskare med anknytning till Chalmers tekniska högskola, konstaterar att det förr fanns viss sanning i myten, men att den inte stämmer längre.

− I dag är det där lite av en icke-fråga. Om man tar del av den forskning och praktiska erfarenheten som finns är det inga som helst problem med akustiken i trä- och limträkonstruktioner. Ljudmiljön har inte med materialet att göra, utan med hur man bygger, säger han.

God ljudmiljö argument för trä och limträ
Även forskaren Klas Hagberg, med anknytning till Lunds

Prova 3 nummer

Strandparken, Sundbyberg. Bild: Svenskt Trä.

Artikelförfattare: Christian Simmons, Simmons akustik & utveckling ab

Branschorganisationen Svenskt Trä kom i ett pressmeddelande i september [1] med ett ganska sensationellt budskap: ”Uppfattningen att trä- och limträkonstruktioner får problem med störande ljud är en myt, det visar både forskning och praktisk erfarenhet. Ändå lever myten kvar.” Enligt Svenskt Trä och två byggakustiker, som har arbetat med utveckling av och forskning om trähus lär ljudmiljön inte heller ha med själva materialet i stommen att göra, utan hur man bygger husen. Men resultat från flera stora forskningsprojekt pekar tvärtemot på att människor upplever stegljudsisoleringen som sämre i ett nybyggt trähus än i ett nytt betonghus, trots att mätvärdena i båda husen med marginal uppfyller kraven i Boverkets byggregler.

Så vad ska myndigheter, akustiker, byggherrar med flera tänka om detta? I denna artikel redovisar jag några resultat av aktuell forskning, informella intervjuer med förvaltare i olika typer av hus och egna bedömningar. Resultaten är både förvånande och tvetydiga! Kommande forskningsprojekt på LTU kommer förhoppningsv

Ljudisolering, reduktionstal, ljudnivåskillnad och stegljudsnivå

Olika konstruktioner äger olika behov av ”täthet”. I ett lätt träkonstruktion är detta viktigt för att skapa ett styv samt genomtänkt konstruktion. Det är ofta viktigare än för att göra den helt lufttät. Olika lager, som ofta förekommer inom en träkonstruktion, räcker normalt för för att skapa ett tillräckligt ”tät” lösning. Detta beror på att dem låga frekvenserna är viktigast att åtgärda i ett sådan byggnad. Ljud inom låga frekvenser genereras inom hög grad av steg/gång och detta är därför viktigt för att fokusera på bjälklaget inklusive knutpunkter, inom första grabb. Detta innebär normalt enstaka balkhöjd på minst ca mm samt en spännvidd som begränsas. Knutpunkter måste också utformas för för att minimera flanktransmission. Oavsett angående det är ett bjälklag med balkar eller enstaka homogen konstruktion av KL-trä (Kors Laminerat trä), så krävs ungefär samma konstruktionshöjd men tekniken för för att up