Påverkar idrotten samhället eller vice versa
I den nyutkomna boken ”Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad” lyfts frågan om idrottens nytta i samhället. Olika verksamheter som använder idrott som ett redskap för sociala ändamål undersöks. Fokus riktas bland annat mot hur verksamheterna organiseras och de socialpedagogiska ambitioner de drivs av.
Boken bygger på tidigare forskning om organisering, samverkan och styrning samt kommuners och civilsamhällets insatser för ungdomar. Den fokuserar också på innehållet i olika verksamheter, relationer mellan människor samt socialpedagogiska praktiker.
- Genom att ta ett helhetsgrepp så integrerar vi de olika frågorna istället för att titta enskilt på dem. Vi lyfter hur olika former av idrott utformas i skärningspunkten mellan idrotts-, kultur och fritids- och socialpolitik på lokal nivå, säger David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete på LiU och redaktör för ”Idrottens kraft?”
Boken grundar sig på omfattande empiriska undersökningar som observationer
- Idrotten en katalysator för samhället
Även om idrotten formas av samhället runt omkring den, anser vi på Svenska Postkodstiftelsen att den är en underutnyttjad kraft för positiv förändring och har den unika möjligheten och förmågan att, inte bara vara en viktig del av samhället, utan att till och med leda förändringen till ett mer hållbart samhälle.
Vid det här laget är Nelson Mandelas ord välkända, och hans uttalande om att idrotten har kraften att förändra världen var en uppmaning till organisationer runt om i världen. Lika betydelsefull, men kanske mindre kända, är de ord som skrevs som en del av FN-deklarationen Agenda för hållbar utveckling.
de Globala Målen
I Agenda fastställdes en rad ambitiösa mål - de Globala Målen - som en handlingsplan för människor och planet. De 17 globala målen och delmål skapades för att föra världen in på en hållbar väg där varje del av samhället har en viktig roll att spela och där ingen ska lämnas utanför.
För oss som tror på idrottens kraft att förändra världen var det en viktig milstolpe, eftersom deklarationen, på den högsta nivån av global samverkan, slår fast att ”Idrott är en viktig faktor för en hållbar utvecklin
– Idrott besitter formulerats likt ett socialpolitiskt verktyg för att producera integration, brotts- och drogprevention, men också demokratisk delaktighet och folkhälsa. Det besitter blivit enstaka allt vanligare tanke hos politiker samt företrädare för idrottsrörelsen för att idrottssatsningar bör bidra mot att möta ojämlikheten inom samhället, säger David Ekholm, universitetslektor inom socialt arbete.
De senaste fem åren äger han samt kollegan Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, undersökt hur idrottsinsatser i socioekonomiskt utsatta områden organiseras, vilka tankar hos bland annat politiker, företrädare och deltagare som ligger till bas för verksamheten och vilken betydelse insatserna har.
Ofta görs insatserna inom samverkan mellan offentliga aktörer och idrottens föreningsliv. Stat och kommuner fördelar stora medel för sociala idrottsaktiviteter och idrottsföreningar får allt högre krav på sig att bidra till sociala hållbarhetsmål.
Foto Anna Nilsen
Även på FN-nivå äger idrott formulerats som en verktyg för social h&ar