Tolkning standardavtal

Standardavtal: Avtalstolkning samt Terminologi

Avtalstolkning

Avtalstolkning bygger bl.a. vid respekt på grund av parterna. Den som tolkar ett avtal skall existera ”artig” mot den alternativt dem såsom konstruerade avtalet. En utgångspunkt vid all avtalstolkning – och på grund av den delen även tolkning av lagtext och rättsfall – måste därför existera att den eller dem som besitter utformat texten har haft en tanke med vilket de äger gjort samt har avsett att kommunicera tanken mot läsaren. Avtalslösningar som framstår som mindre lyckade alternativt lämpliga får därför ej viftas försvunnen, utan skall respekteras, tolkas och tillämpas, åtminstone sålunda länge såsom det ej är tydlig att parterna faktiskt ej har haft någon intention med sin konstruktion.

Vid tillämpning av standardavtal tillkommer komplikationen att avtalstolkningen mer än eljest delvis är enstaka fiktion, eftersom de egentliga avtalsparterna ofta inte äger haft något med utformningen av standardavtalet att utföra. För dem som konstruerar standardavtal bör det ej spela någon roll.

De skall naturligtvis sträva efter för att göra existensen så enkel som möjligt för dem som skall använda standardavtalet, dvs. dem egentliga avtalsparterna. Vid ett bedömning in casu måste emellertid fråg

  • tolkning standardavtal

    • En viktig utgångspunkten inom avtalsrätten är pacta sunt servanda, det vill säga att avtal ska hållas. Det uppstår oftast frågan om en part har presterat i enlighet med avtalet eller inte och för att kunna besvara frågan så måste man tolka innehållet i avtalet.

    Hur ska man tolka ett avtal?

    Gemensamma partsviljan

    När man ska tolka ett avtal så är utgångspunkten den gemensamma partsviljan. Detta innebär att man tittar på vad parterna ville när de ingick avtalet. Gemensam partsvilja går före det som står i avtalet.  Finns det ett skriftligt avtal som står i strid med parternas gemensamma vilja så har parternas gemensamma vilja företräde framför det som står i avtalet. Dom det inte går att bevisa gemensam partsvilja räcker det med att den ena partnern vid avtalsslutet klargjorde sin partsvilja och den andra partnern inte protesterade. Då har den partnern som inte protesterade bundit sig vid den andra partnerns partsvilja.  Dock svårt att bevisa, Detta kallas för dolusregeln.

    Om man konstaterar att det inte finns en gemensam partsvilja så måste man titta på en rad omständigheter för att kunna fastställa avtalsinnehållet.

    Språkinriktad tolkning

    Högsta domstolen

    Högsta domstolen om tolkning av standardvillkor i entreprenadavtal

    Av advokaterna MARTIN WALLIN och MAGNUS PÄRSSINEN1

    Högsta domstolen har i NJA s. prövat innebörden av kap. 5 § 4 i
    AB 92 (kap. 5 § 1 AB 04). I avgörandet fastställer Högsta domstolen en metod för tolkning av AB Tolkningsmetoden är av betydelse för övriga standardvillkor i entreprenadbranschen och bör även kunna tillämpas för motsvarande standardvillkor i andra branscher.


    1. Inledning
    Högsta domstolen har i NJA s. prövat frågor som avser tolkning av standardvillkor som tillämpas i entreprenadavtal. Den bestämmelse som var föremål för prövning var kap. 5 § 4 i AB Bestämmelsen har sin motsvarighet i kap. 5 § 1 AB 04 och har följande lydelse.

    ”Entreprenören ansvarar under entreprenadtiden för skada på ej avlämnad del av entreprenaden. Entreprenören ansvarar dock inte för skada på entreprenaden som beror på beställaren. Entreprenören ansvarar — hjälpmedel undantagna — inte heller för skada på entreprenaden som beror på krig, uppror, naturkatastrof eller därmed jämförlig omständighet.”

    Målet avsåg en tvist mellan försäkringsbolaget Zurich och byggbolaget Peab. Bakgrunden till tvisten var att Läc