Vad menas med lagprövning
Om lagprövning ifrån domstolssynpunkt*
Av justitierådet BERTIL BENGTSSON
Den fråga såsom skall behandlas är domstolarnas lagprövning samt särskilt då prövningen, angående en författning som beslutats av riksdagen eller regeringen kan åsidosättas.1 Detta kunna som vän enligt 14 RF skebara om detta förekommit en "uppenbart fel"; den principen har länge ansetts gälla, och den är sedan fastslagen inom grundlagen.
Detta existerar ju enstaka principiellt nödvändig fråga, fast den — lyckligtvis får man väl säga — inte sålunda många gånger kommer upp för domstolarna. Det existerar också ett politiskt kontroversiell fråga, efter den diskussion som förekommit de senaste åren; vid sina håll menar man att domstolarna inte skall ta sålunda allvarligt vid att felet skall existera uppenbart, alternativt att inom varje fall grundlagen borde ändras bl. a. vid denna punkt, så för att lagar kunna underkännas inom flera fall än detta är möjligt idag samt prövningen helst lämnas åt en författningsdomstol. På liknande politiskt nyanserade reformfrågor skall jag förstås gå in så litet som möjligt; det existerar naturligt inom det på denna plats sammanhanget för att diskutera problemet från rent juridiska synpunkter. I stället skall jag framför allt ta upp hur lagprövningsfrågorna kan örtinfusion sig inom d
Skillnader mellan laglighetsprövning och förvaltningsbesvär
Hej och tack för din fråga!
Ja, det är ett antal väsentliga detaljer som skiljer överklagandereglerna i kommunallagen (även benämnt laglighetsprövning, tidigare kommunalbesvär) och förvaltningslagen (förvaltningsbesvär) åt, först och främst ifråga om vilka organ reglerna gäller. Som utgångspunkt överklagas beslut av kommunfullmäktige, nämnder och övriga som anges i KL 10 kap. 2 § medelst laglighetsprövning medan beslut av andra förvaltningsmyndigheter angrips genom förvaltningsbesvär. Som framgår av KL 10 kap. 3 § utgår dock reglerna i KL 10 kap. om det finns särskilda föreskrifter om överklagande.
För att tydliggöra med ett exempel: Beslut om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap. 1 § fattas av socialnämnden, en nämnd. Normalt sett skulle ett sådant beslut därför kunna angripas med laglighetsprövning. Men i SoL 16 kap. 3 § finns särskilda överklagandeföreskrifter om vissa beslut, bl.a. beslut om försörjningsstöd, som anger att dessa "får överklagas till allmän förvaltningsdomstol". Med det sistnämnda avses förvaltningsbesvär. Beslut om försörjningsstöd överklagas således medelst förvaltningsbesvär
Lagprövningsrätt
Lagprövningsrätt syftar på en domstols behörighet att pröva rådande lagstiftnings giltighet. Det finns principiellt två huvudtyper av lagprövning: abstrakt och konkret.
- Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats (möjligen som krav på att den senare ska kunna tillämpas). Effekten om lagen anses strida mot grundlag -&#;eller annan överordnad författning, t ex traktaträtt - är att den underkänns och inte kommer kunna tillämpas. Ett ofta åberopat fall är Tyskland, där prövning sker i Bundesverfassungsgericht.
- Konkret lagprövning tar sikte på lagens tillämpning i ett enskilt fall, vanligen efter klagan från en person som berörs, som har så kallad locus standi. Effekten blir inte att lagen upphävs utan endast att den inte tillämpas i det enskilda fallet och vidare i liknande fall, där det första fallet kan åberopas som prejudikat. Hur vitt prejudikatet är beror på rättssystemet men avgörs i regel i senare prejudikat, som snävar av det första prejudikatet mer och mer. Detta är särskilt fallet i anglosaxiska rättssystem som tillämpar common law, där prejudik